Jag är nog en ganska känslosam person, men det är sällan jag är endast arg eller endast helt euforisk. Usch det låter så ytligt, som att jag flyter omkring ovanpå känslorna, blir irriterad men inte förbannad och ledsen men inte deprimerad liksom?

I alla fall, jag har starka åsikter om mycket och det jag gillar med mig själv är att jag vågar stå för vad jag tycker. Hör jag något rasistisk till exempel så säger jag till, även om det är en nära vän eller en främling på stan. Jag påpekar föresten onödigt ofta när andra gör fel, speciellt när de särskriver. Jag hatar mig själv för att jag aldrig lär mig skillnaden på de och dem.

Jag är öppen och kan prata om det mesta, men bara om jag säger ”man” istället för ”jag”. Jag skrattar ofta och mycket, jag är lat och analytisk och blir lätt obekväm i sociala situationer. Jag kräver för mycket uppmärksamhet och kramar. Ungefär så.

Nu ska jag se på  fotbollen, jag är übertaggad! Apropå sport är jag sämst på att se på lagsporter.  Även om det är det laget jag hejat sönder under matchen som vinner tycker jag jättesynd om det motståndarlaget som blir så ledsna. Tittar jag på sport föredrar jag skidor eller friidrott, älskar när det är OS.Jag tittar föresten mycket på TV. Gärna tillsammans med chokladglass.